4

Just som jag ätit middag
så vill jag slippa se dig
Det tillhör inte de största njutningarna
och jag vill må okej

Jaha. Den här dikten handlar givetvis om det vis på vilket man brukar vilja dra sig tillbaka till en något förenklad värld, en värld mer i samstämmighet med ens egna värderingar och ambitioner, i vissa stunder - här liknade vid den smått transcendentala så kallade paltkoman som brukar infinna sig efter måltider. Att det är detta dikten handlar om kanske inte var direkt klart för mig när jag skrev den, men det borde vara det för alla och envar nu.

Tonårsångesten lyser dock starkt genom detta färgranna kyrkofönster. Jaget i dikten vill slippa se ett du, och vi kan nog anta att detta du är något som sjunger illa i de stringenta och hierarkiska statuskategorier med vilka tonårsmedvetandet är tapetserat. Att finna sig själv är här att finna sin plats i en väl definierad struktur, och när paltkoman, det vill säga tvivlet, sätter in så är det nog bäst att ingen håller på och skakar i fundamenten eller tar genvägar i den strukturen.